En sådan dålig dag, att dålig inte ens räcker för beskrivning.

Jag älskar socker men det kanske är mer ett socialt handikapp, då jag hellre äter i sällskap.

Att sitta hemma helt själv och frossa känns ledsamt, sorgligt. Men en sådan här dag förstorar upp den idén.

Just nu vill jag bara göra den ansträngningen, bege mig ner till affären, handla upp de 183 kronor mitt konto besitter (vill ge er lite självkänsla över era säkerligen täta konton) och väl hemma sätta mig i sängen, mala och trycka i mig allt. Men när jag tänker på det så vill jag nog inte ha mat alls, kanske svälta lite. När jag tänker på det så skäms jag lite att jag bara tänker på mat när jag borde tänka på de där fruktansvärda proven som veckan bjuder på. Det är inte kul att tänka på skolan och absolut inte skriva om det. Jag hatar bloggar som bara skriver om skolan, som om alla kan relatera till matte-prov och oavsett om man kan så bryr man sig inte trots att man kanske har 100 matteprov själv i livet.

Tur att Emil har ett fint öga i alla fall som ser ut precis som mitt. Ja jag vet hur ofta jag nämner honom i denna förbaskade blogg men gå och skaffa er något värdefullt och se hur lätt det är att låta bli.

Den här texten är så dålig att jag skäms ihjäl mig för jag kan bättre men orkar inte visa för vem blir imponerad?

Nå, imorgon är en bättre dag. Det måste den vara.