Ett år närmare

2013-08-20 | 21:06:07
Imorgon är det som kallas sommarlov, över, slut, förbi. Dessa 68 dagarna har gått otroligt fort.
När de frågade hur det känns att bli vuxen, så svarade man som på kommando "det känns inte alls" men faktum är att det svaret väldigt snart kom att bli osant. Direkt när jag blev 18 år så blev allting väldigt mycket allvarligare. Inte nog med att det kändes som att minnet blev sämre så började tiden gå otroligt fortare.
Två år på gymnasiet känns som ett halvår och nu har vi bara ett år kvar att avverka innan livet börjar.
 
Tredje ring, jag har funderat mycket på vad det innebär och hur det ordet en dag kommer beröra mig. Vi har mycket att se fram emot men också att frukta. Projektarbetet som kommer att bli den största skapelsen inom min utbildningshistoria hittils med en lång process. Mitt projektarbete kommer bli en komparation, tänker lägga ner min själ så jag hoppas resultatet förtjänar slitet.
 
Mest händelsefull blir såklart vårterminen med bal och till slut student.
Balen, "a girls big dream" som det sägs. Eller är det bara flera tusen åt en kväll för en bild på instagram när man ser vacker ut? Inte bara pengar utan också tid och möda att hitta den perfekta klänningen och skorna. Det enda jag inte behöver oroa mig över är kavaljer.
 
Final, studenten. Att springa ut där på trappan, sjunga och må som bäst. Många känner "nu slipper jag skolan för alltid" medan andra, bland annat jag står där och fantiserar om nästa utbildningssteg i livet, och ler lika mycket ändå.
Tredje ring, jag har funderat mycket på hur livet kommer bli efter detta moment.
Två år av framtidsfunderingar har passerat och nu i det sista planeringsskedet så är jag livrädd.
Jag intalar mig själv "men jag har i alla fall 3 reservplaner och det är ju inte alla som har det" samtidigt som jag sporadiskt vill förtränga att jag ens kommer behöva mina reservplaner. Jag vill inte bli begränsad bara för att jag inte fick A i allting på gymnasiet.
 
Imorgon är det som kallas sommarlov över och jag har fastställt mina framtidsplaner. Jag tänker inte satsa på A i allt då det känns ganska omöjligt utan jag tänker bosätta mig i min vanliga pluggbubbla och räkna ner dagarna.
 
 

Kommentarer

Skicka en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Om du har en egen blogg/hemsida:

Speak up

Trackback